Genom att flytta skolans fokus från repetition, betyg och tvång till förståelse, uppmuntran och valfrihet skulle alla elever erbjudas undervisning som var bättre anpassade för dem, lära sig mer och öka sin förståelse för världen. Pedagogiker skulle snabbare utvecklas och oliktänkande skulle ges ett större utrymme. Här följer fem möjliga punkter för en bättre skola.
1. Utbildning är en möjlighet
Barn och ungdomar är av naturen nyfikna och har en otrolig vilja att lära sig nya saker och att lära sig om sin omvärld. Skolan bör därför inte ta sin utgångspunkt i att elever måste tvingas att lära sig, utan att alla om de ges stimulans, uppmuntran och utrymme vill lära sig. Tyvärr förlitar sig dagens skola i allt för stor utsträckning på tvång genom skolplikt och en mycket allvarlig syn på frånvaro. Tvång slår effektivt ihjäl engagemang, nyfikenhet och kreativitet vilket alla är grundförutsättningar för att lära sig.
Att en elev inte dyker upp på en lektion är i slutändan ett misslyckande för läraren. Elever som gavs stimulans och utrymme att utvecklas skulle komma på lektionerna. Barn vill lära sig. Om närvaro på lektioner inte var obligatorisk skulle skolor tvingas ha bra lektioner där eleverna lär sig och utvecklas och dåliga lärare skulle mycket snabbare exponeras.
2. Förståelse är kunskapens moder
Genom repetition kan människan lära sig formler, regler eller händelseförlopp utantill, men kunskap är inte samma sak som fakta. Kunskap kommer inte ur repetition. Människans största tillgång är inte hennes minne, utan hennes förmåga till förståelse. Förmågan att se mönster och samband och utifrån dessa dra slutsatser gällande problem eller situationer som på ytan ter sig totalt olika. Kunskap är till för att ge eleverna förmåga ett lösa nya problem. Varje problem en människa ställs inför är unikt och lösningen går inte att lära sig utantill.
Som exempel kan ges dagens undervisning i matematik. Matematik är ett logiskt system där varje del intuitivt kan härledas ur föregående. I dag lärs dock matematik ut genom regler för hur olika problem löses. Det är ett snabbt sätt att få en elev som inte hänger med att kunna klara det kommande provet, men skjuter bara upp problemet till nästa moment. Ofta lär sig barn att lösa tal och uppgifter rent tekniskt, men så fort problemet ges med minimal förändring i struktur står de handfallna. En skola som förbereder elever för framtiden lär ut genom förståelse, inte genom att repetera kortsiktig kunskap inför nästa prov.
3. Uppmuntra obehöriga lärare
En bra pedagog är en person som kan sitt ämne, har förmågan att se individer, förmedla kunskap och väcka intresse. Att vara en bra pedagog och lärare handlar inte om att vara en behörig lärare. Alla personer som kan lära ut måste därför släppas fram. Även kraven för att starta en egen skola måste drastiskt minska. Marknaden och elevernas egenintresse kommer om man tillåter det ändå att slå ut dåliga lärare och skolor.
4. Skilj på undervisning och betygssättning
Undervisning och bedömning är två helt separata frågor som kräver två skilda expertiser. De bör behandlas där efter. Betygssättning upptar i dag väldigt mycket tid och fokus från både lärare och elever och kommer ständigt i vägen för skolans kärnverksamhet, undervisningen. Eftersom eleverna ständigt betygsätts tillåts de inte heller slappna av och fokusera på lärandet utan tvingas ständigt vara på sin vakt och vara noggranna med att uppvisa MVG-kvaliteter närhelst möjlighet ges. Olika lärare sätter betyg på väldigt olika sätt och nuvarande system ger sällan en rättvis bild av en elevs kunskap.
En separat myndighet som sysslar med betygssättning bör därför införas. Betygen skulle bli både rättvisare och korrektare och då lärare inte satte betyg skulle fokus i skolorna helt flyttas till undervisningen.
5. En pragmatisk friskolepolitik
Ett problem med kommersiella friskolor är att de vill gå med vinst. Att friskolors vinst i högsta grad står i proportion till hur många som väljer skolan, alltså hur många som värderar den som bästa alternativet skapar självfallet starka incitament till att förmedla en bra utbildning. Problematiken är att belöningen till företagarna i lika stor grad baseras på hur mycket pengar de kan spara in per elev. Det är därför inte svårt att tänka sig en situation där en skola väljer något som missgynnar undervisningen med effekten markant höjd avkastning.
Samtidigt är friskolor en stark kraft för utveckling av skolsystemet. Vi kan, baserat på egna erfarenheter, påstå att Kunskapsskolan har gjort mer för svenska skolan på några är än Skolverket gjort för skolan på flera decennier på många områden. Att bidra till förbättrad undervisning och fler valmöjligheter på den svenska utbildningsmarknaden ska självfallet belönas.
Isak Kupersmidt och Gustav Karreskog